IMPORTANT UPDATE

Hi! As you may have seen, I’ve decided to write in two languages – English and Swedish. You can read more about this here. Anyway, my domain doesn’t feel right anymore, it’s in Swedish… No, I don’t like it, therefore I’m going to change it very soon. How soon is still unclear but soon. I just wanted to tell you that.

I changed my domain from arecenserar to, as you can see, echoofthoughts. Nothing else has changed, this is still a book blog. (:

I have also changed my username from Swedish arecenserar to echobookthoughts. This is only because I want my username to be something anyone can understand.

Thank you!

Jag är ju så jävla easy going – Jenny Jägerfeld

På baksidan: Inte för att Joannas liv var dirket bländande innan heller, men att bli mordhotad och samtidigt riskera fängelsestraff var inte riktigt den utveckling hon tänkt sig. Om inte medicinen hon äter mot kaoset i huvudet höll på att ta slut, kanske det inte hade behövt gå så långt. Men det gör det. Och mitt i alltihop finns Audrey, som får nervtrådar att tränga ut från Joannas hjärta, rakt ut genom bröstet.

Väldigt svår att bestämma mig för vad jag tycker om denna bok, mycket tonårsdrama och känslor. Kanske för mycket, det mesta cirkulerar runt pengarna men det förstår jag självklart eftersom huvudpersonen Joanna har ekonomiska problem. Men jag vet som sagt inte, dramat blev lite överväldigande och känslorna blev många. Det var nog det mest unika med boken, det gjorde den intressant.

Jägerfelds skriftspråk är verkligen fint, hon beskriver känslor på ett unikt sätt som går att relatera till trots de sjuka jämförelser hon gör. Det gör boken vacker även om jag är kluven till själva handlingen. Denna typ av tonårsböcker har jag svårt att sätta mig in i, vet dock att många föredrar denna typ av bok.


“Det är bara på helvetets botten man kan känna fast mark under fötterna, Joanna. Däri ligger hoppet.” – Audrey

Oavsett sina antisociala tendenser så var hon vacker som en jävla åsknatt.” – Joanna


Orginaltitel: Jag är ju så jävla easy going

Utgivningsår: 2013

Sidantal: 285

Betyg: 2,75

Goodreads betyg: 3,62

Harry Potter and the Prisoner of Azkaban – J.K. Rowling

Goodreads synopsis: Harry Potter’s third year at Hogwarts is full of new dangers. A convicted murderer, Sirius Black, has broken out of Azkaban prison, and it seems he’s after Harry. Now Hogwarts is being patrolled by the dementors, the Azkaban guards who are hunting Sirius. But Harry can’t imagine that Sirius or, for that matter, the evil Lord Voldemort could be more frightening than the dementors themselves, who have the terrible power to fill anyone they come across with aching loneliness and despair. Meanwhile, life continues as usual at Hogwarts. A top-of-the-line broom takes Harry’s success at Quidditch, the sport of the Wizarding world, to new heights. A cute fourth-year student catches his eye. And he becomes close with the new Defense of the Dark Arts teacher, who was a childhood friend of his father. Yet despite the relative safety of life at Hogwarts and the best efforts of the dementors, the threat of Sirius Black grows ever closer. But if Harry has learned anything from his education in wizardry, it is that things are often not what they seem. Tragic revelations, heartwarming surprises, and high-stakes magical adventures await the boy wizard in this funny and poignant third installment of the beloved series.

English review

Wow! This book was AMAZING! I think this is my new favorite of the Harry Potter books, only read three of them though. The reason why I love this book so much is the mysterious Sirius Black, the prisoner of Azkaban. The story is about a prisoner who happen to escape the inescapable Azkaban.

It was very interesting to follow the events in this book, everything changed so fast and took unexpected turns. This made it exciting and impossible to get tired of Harry Potter and his never-ending adventures.

‘You think the dead we have loved ever truly leave us? You think that we don’t recall them more clearly than ever in times of great trouble?’

Albus Dumbledore

CONTAINS SPOILER

The review below contains spoilers, if you have not read the book but are considering it I’d recommend you to not read this.

Something I really enjoyed with this book was how incredibly good Rowling wrote this story, how Sirius Black went from being a serial killer who escaped Azkaban to being the kind god father. I think one of the reasons I liked Harry Potter and the Prisoner of Azkaban so much was because Harry doesn’t have any relatives that actually care about him (the Dursleys does not fit in this category). Their realtion was so strong because James and Lily Potter trusted him with all their heart and made him god father. This was just so beautiful.


Original title: Harry Potter and The Prisoner of Azkaban

Release year: 1999

My rating: 5

Goodreads rating: 4,57


Svensk recension

WOW! Denna bok var helt fantastisk! Jag tror att den här är en av mina absoluta favoriter i Harry Potter-serien hittills på grund av den mystiska Sirius Black. Temat i boken är fången från Azkaban, fängelset för häxor och trollkarlar som ingen kan bryta sig ut ur, som på okänt vis lyckats med den omöjliga (som uppenbarligen inte var omöjligt); som lyckas fly.

Det var väldigt intressant att följa utvecklingen i boken, mycket förändrades och tog oväntade vändningar. Detta gjorde boken spännande och man tröttnade inte på Harry Potters eviga äventyr.

‘You think the dead we have loved ever truly leave us? You think that we don’t recall them more clearly than ever in times of great trouble?’

Albus Dumbledore

INNEHÅLLER SPOILER

Recensionens nedan innehåller spoilers, om du inte läst boken ännu men funderar på att göra det rekommenderar jag att inte läsa vidare.

Något jag upplevde som speciellt och väldigt snyggt författat av Rowling var hur Sirius Black gick från att vara den ökände seriemördaren som flytt från det ‘oflybara’ fängelset, till att vara den godhjärtade gudfadern. Jag tror att en av anledningarna till att detta kändes så speciellt var för att Potter inte har några andra släktingar som bryr sig om honom (the Dursleys ingår inte i denna kategori). Deras relation var stark eftersom James och Lily Potter litade så helhjärtat på Black för att göra honom till gudfader till Harry.

Livets tidfördriv

“Allt det där är bara tidsfördriv i väntan på döden.” – Jennifer Niven, Som stjärnor i natten

Vi människor kan inte låta bli att känna ett driv till att veta mer, om vad som helst. Vissa vill förstå vetenskapliga grejer medan andra väljer mänskligt beteende som sin utmaning. Vad än man dras till att förstå eller veta mer om så finns det där. Dragningen. Men detta gör att när vi inte kan förstå, när det inte ryms inom vår förmåga, väcks andra känslor; rädsla tillexempel. Ta döden, vi har inte en aning om vad som händer stunden då vårt hjärta inte längre klarar av sin uppgift och blodet inte längre pumpar i ådrorna. Det är en skrämmande tanke för de flesta. Som många andra har jag tillbringat timmar med att fundera över detta utan att komma i underfund med vad som kommer att hända mig en dag. Men aldrig har jag tänkt på livet på det sätt som Jennifer Niven beskriver våra dagliga liv som. Tidsfördriv. Men är det sant? En udda tanke, obegriplig men kanske logisk? Vad vi än gör kommer vi ta oss till den punkten i livet när vi inte längre lever (då är vi dock inte i livet längre, men du förstår vinkeln). Men precis som livet är naturligt är döden det, alla dör: människor som andra djur. Då brukar jag ta mig till punkten när jag tänker att vi är de enda som kan fundera över döden på det sättet. Fascinerande, eller hur? Men vem vill ha den kunskapen, att kunna fundera över det oundvikliga?

Tankebanorna går runt, runt i en cirkel eftersom det inte finns varken ett slut på funderingarna. Obehagligt att tänka på, men en fascinerande rädsla. Överlevnadsinstinkterna är så djupt rotade i oss.

Harry Potter and the Chamber of Secrets – J.K. Rowling

Goodreads synopsis: The Dursleys were so mean and hideous that summer that all Harry Potter wanted was to get back to the Hogwarts School for Witchcraft and Wizardry. But just as he’s packing his bags, Harry receives a warning from a strange, impish creature named Dobby who says that if Harry Potter returns to Hogwarts, disaster will strike

And strike it does. For in Harry’s second year at Hogwarts, fresh torments and horrors arise, including an outrageously stuck-up new professor, Gilderoy Lockhart, a spirit named Moaning Myrtle who haunts the girls’ bathroom, and the unwanted attentions of Ron Weasley’s younger sister, Ginny.

But each of these seem minor annoyances when the real trouble begins, and someone — or something — starts turning Hogwarts students to stone. Could it be Draco Malfoy, a more poisonous rival than ever? Could it possibly be Hagrid, whose mysterious past is finally told? Or could it be the one everyone at Hogwarts most suspects . . . Harry Potter himself?

English review

Still reading Harry Potter in English!! I actually think it’s going all good and not as impossible I thought it’d be.

I really like how J.K. Rowling makes it clear for you that you should not for one tiny second think that you’ve any kind of idea what will happen next. Because you don’t, unexpected things keep happening and you’re forced to look at the book from another perspective. It’s very interesting and makes it exciting to read.

Another thing I like is the connection between the characters. Just look at Hermione, Ron and Harry, they trust each other and go through almost everything together. It’s amazing to read about such a connection, I personally think it makes the reading experience much better.

“‘But why’s she got to go to the library?’ ‘Because that’s what Hermione does,’ said Ron, shrugging. ‘When in doubt, go to the library.’

Harry Potter and Ron Weasley

“‘It’s our choices, Harry, that show us what we truly are, far more than our abilities.'”

Albus Dumbledore

Original title: Harry Potter and The Chamber of Secrets

Release year: 1998

My rating: 5

Goodreads rating: 4,42


Svensk recension

Fortsätter att läsa Harry Potter på engelska, fast besluten att bli bra på det. Vill påstå att det går framåt och är inte alls lika omöjligt som jag trodde att det skulle vara.

Jag gillar verkligen hur J.K. Rowling gör det klart för en att man inte för en enda sekund ska tro att man vet eller har en aning om vad som kommer att hända i boken. Oväntade händelser sker hela tiden så att man tvingas se på boken från ett annat perspektiv. Det är väldigt intressant och gör det spännande att läsa.

Något annat jag tycker om är de band som skapas mellan karaktärerna. Se på Hermione, Ron och Harry, de litar på varandra och går igenom nästan allt tillsammans. Det är fantastiskt att läsa om sådana karaktärer, jag personligen tycker att det gör läsupplevelsen roligare.

“‘But why’s she got to go to the library?’ ‘Because that’s what Hermione does,’ said Ron, shrugging. ‘When in doubt, go to the library.’

Harry Potter and Ron Weasley

“‘It’s our choices, Harry, that show us what we truly are, far more than our abilities.'”

Albus Dumbledore

All the Bright Places – Jennifer Niven

Goodreads synopsis: Theodore Finch is fascinated by death, and he constantly thinks of ways he might kill himself. But each time, something good, no matter how small, stops him.
 
Violet Markey lives for the future, counting the days until graduation, when she can escape her Indiana town and her aching grief in the wake of her sister’s recent death.
 
When Finch and Violet meet on the ledge of the bell tower at school, it’s unclear who saves whom. And when they pair up on a project to discover the “natural wonders” of their state, both Finch and Violet make more important discoveries: It’s only with Violet that Finch can be himself—a weird, funny, live-out-loud guy who’s not such a freak after all. And it’s only with Finch that Violet can forget to count away the days and start living them. But as Violet’s world grows, Finch’s begins to shrink.

English review

There is something very special with Thoedore Finch. Niven describes him as a guy with thoughts constantly rushing through his head, an incredibly thoughtful person you can find in a broken world. Finch on the other hand sees himself as a stupid, cold person who ruin things. His way of taking care of those he loves is so beautiful and lovely (Finch would be proud of me, wouldn’t he).

I liked this book because it’s so emotional and well written. You really gets to know the characters and their lives and, best of all, how a life that seems to be perfect maybe isn’t.

Niven writes in a wonderful way. Sometimes a deep warmness goes through your body and a little smile reflects the words. Other times you get a little broken and a tiny tear rolls down your cheek. A lovely story, Niven.

“It’s not a lie if it’s how you feel.”

Theodore Finch

You have to live your life like you’ll never be sorry. It’s easier just to do the right thing from the start so there’s nothing to apologize for.”

Theodore FInch

“‘Lovely’ is a lovely word that should be used more often.”

Theodore Finch

“I’d like to live in a world designed by Theodore Finch.”

Violet Markey

Favorite character: Theodore Finch

Original title: All the Bright Places

Translator (Swedish): Ylva Stålmarck

Release year 2015

My rating: 5

Goodreads rating: 4,17


Svensk recension

Det är något väldigt speciellt med Theodore Finch. Niven beskriver honom som en kille med tankar som rusar omkring i huvudet, som en av de omtänksammaste killarna man kan finna i en trasig värld. Finch däremot ser sig själv som en dum, känslokall person som förstör för andra. Hans sätt att ta hand om de han älskar är så vackert och beundransvärt.

Jag tyckte om den här boken för att den är så välskriven och känslosam. Man får verkligen sätta sig in i karaktärernas liv och lära känna dem under fasaden.

Niven skriver underbart vackert. Ibland sprids en djup värme i en och lyckan avspeglas i ett leende när man läser hennes ord. Andra gånger blir man lite förkrossad och en liten tår letar sig ner för kinden. Fängslande vackert, Niven.

Allt det här är bara tidsfördriv i väntan på döden.”

Violet Markey

“‘Vackert’ är ett vackert ord som borde användas oftare.”

Theodore Finch

“Man måste leva sitt liv som om man aldrig kommer ångra något. Det är lättare att bara göra rätt från början, så har man inget att be om ursäkt för.”

Theodore Finch

“Jag skulle vilja leva i en värld skapad av Theodore Finch.”

Violet Markey

Sjörök – Camilla och Viveca Sten

På baksidan: Det är dags att välja sida, havsdotter. Jag hör ett väsande bakom oss. Något nafsar vasst i mina kläder. För ett vidrigt, evighetslångt ögonblick känner jag hur tyget i min jacka fastnar i något, och jag vet att det är naglar som griper efter mig. Nu dör vi, tänker jag, lugnt och kristallklart. Nu kommer vi att dö.

“Pakten är bruten, kriget har börjat…” Så lyder det skrämmande budskapet till Tuva. Samtidigt har en underlig tjock dimma lagt sig över skärgården. Och i dimman döljer sig fasansfulla varelser.

Sjörök är andra delen i Camilla Stens och Viveca Stens trilogi om Havsfolket. Det var länge sedan jag läste första delen, Djupgraven, men passade på att läsa denna nu.

Handlingen var bra, unik, men det var något som saknades i den. Det kändes som att man inte fick lära känna henne på djupet, kanske fick man det i första boken Djupgraven, men man fick inga tillbakablickar från tidigare i hennes liv. Händelser, saker hon upplevt med bästavännen Rasmus, eller veta så mycket om hennes föräldrar. Det tyckte jag var synd, jag hade velat veta mer om karaktärerna och deras vardagliga liv.

Utgivningsår: 2017

Sidantal: 382

Betyg: 3

Harry Potter and the Philosopher’s Stone – J.K Rowling

Harry Potter’s life is miserable. His parents are dead and he’s stuck with his heartless relatives, who force him to live in a tiny closet under the stairs. But his fortune changes when he receives a letter that tells him the truth about himself: he’s a wizard. A mysterious visitor rescues him from his relatives and takes him to his new home, Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry.

After a lifetime of bottling up his magical powers, Harry finally feels like a normal kid. But even within the Wizarding community, he is special. He is the boy who lived: the only person to have ever survived a killing curse inflicted by the evil Lord Voldemort, who launched a brutal takeover of the Wizarding world, only to vanish after failing to kill Harry.

Though Harry’s first year at Hogwarts is the best of his life, not everything is perfect. There is a dangerous secret object hidden within the castle walls, and Harry believes it’s his responsibility to prevent it from falling into evil hands. But doing so will bring him into contact with forces more terrifying than he ever could have imagined.

English review

I’m not used to reading in English but seeing Harry Potter and the Philosopher’s Stone standing unread in my bookshelf made me give it a try. I (finally) made time for this popular fantasy book. Hadn’t read it before for an unknown reason.

I can’t say that I regret reading this book, it became very clear for me why Harry Potter is loved by booknerds all over the world. It’s a well written and unique book, the characters don’t feel or look the same which makes it difficult to get confused. And wow, it was incredibly difficult to quit reading once I had started. The unique world J.K. Rowling creates is very familiar, everyone (maybe not everyone) have heard of witches and wizards as kids, and it feels kinda real once you’ve read about Harry Potter. Maybe it is real? Well, who knows?

I googled a lot of words in the beginning but I gotta say it didn’t go as bad as I imagined it. I’m actually considering reading the next book in the series in English too, maybe.

“I hope you’re pleased with yourselves. We could all have been killed – or worse, expelled. Now, if you don’t mind, I’m going to bed.”

Hermione Granger

Call him Voldemort, Harry. Always use the proper name for things. Fear of a name increases fear of the thing itself.”

Albus Dumbledore

“To the well-organised mind, death is but the next great adventure.”

Albus Dumbledore

Release year: 1997

Rating: 5, en av de allra bästa i genren fantasy

Goodreads rating: 4,47


Svensk recension

Är ingen van läsare av böcker på engelska men Harry Potter and the Philosopher’s Stone stod och skräpade i bokhyllan. Tog mig (äntligen) tid att läsa denna populära fantasybok. Hade inte läst boken innan av okänd anledning, kanske tyckte jag att det var roligare att läsa böcker som inte är så välkända, kanske ville jag bara inte.

Jag kan inte säga att jag ångrar mitt val, det stod snabbt klart för mig varför Harry Potter är så älskad av bokslukare världen över. Det är en mycket välskriven och intressant bok. Karaktärerna är olika varandra så man blandar inte ihop dem så lätt. Det var väldigt svårt att lägga ifrån sig boken när jag väl börjat läsa. Den unika värld J.K. Rowling målar fram är ganska känd, de flest har hört om häxor och trollkarlar som barn, och det känns nästan som om Rowling’s fantasyvärld existerar? Tja, vem vet?

Fick googla många ords betydelse i början men jag måste erkänna att det gick över förväntan, jag överväger till och med att läsa nästa Harry Potter på engelska också. Lika bra att lära sig läsa på engelska, tänker jag.


“I hope you’re pleased with yourselves. We could all have been killed – or worse, expelled. Now, if you don’t mind, I’m going to bed.”

Hermione Granger

Call him Voldemort, Harry. Always use the proper name for things. Fear of a name increases fear of the thing itself.”

Albus Dumbledore

“To the well-organised mind, death is but the next great adventure.”

Albus Dumbledore

Truth

English:

me: you know what sucks about love?

o.w.g.: what?

me: that it’s so tied to truth.

I read this quote in Will Grayson, Will Grayson by John Green and David Levithan. Very beautiful and too true, a truth this world need to hear because sometimes it sucks to know that right now is a situation I should tell the truth. It sucks even more to realize that voice was right and you should’ve listned to it. What may suck most of all is how the truth will affect the person, how painful and bad it will feel for her/him to hear but it’s exactly what he/she needs.

Isn’t truth tied to (almost) everything? All you know and have ever known depends on what you’ve learned and if the people you’ve learned from was honest with you. If they’re not honest with you how would you know what’s right or wrong? Or if you’re not completely honest with yourself how would you be able to tell others the truth?

Everything gets so much more complicated when you start thinking

That you’re friend with those people is dependent on your honesty with each other and yourselves. If you’re honest with your personality so they don’t like someone who’s made up. But be careful with who you show your true self for, everyone can’t handle how amazing you are. (;

Truth, my friend, is the key to most of this world. Most of it.


Svenska:

jag: vet du vad som verkligen suger med kärlek?

d.a.w.g.: vadå?

jag: att den är så tätt sammanlänkad med sanning

Det här citatet läste jag i Will Grayson, Will Grayson av John Green och David Levithan. Väldigt fint skrivit och ack så sant, en sanning som världen behöver höra. För ibland suger det verkligen att veta att just nu är ett tillfälle jag borde berätta sanningen. Ännu mer suger det att inse efteråt att man borde lyssnat till den där rösten i huvudet och faktiskt gjort det. Vad som kanske suger mest av allt är att veta att sanningen kommer svida och att personen i fråga kanske inte vill prata med en mer, men att sanningen är precis vad han/hon behöver.

När man tänker efter är sanning tätt sammanlänkad med det mesta. Allt du vet, har vetat och kommer att veta är beroende av sanningen. Att dina medmänniskor är ärliga, att du är ärlig mot dig och att det du läser är ärligt skrivet.

Att du är vän med just de människor du är vän med är beroende av er ärlighet mot varandra och er själva. Att man ärligt visar sin personlighet så att personen inte gillar någon icke-existerande person. Men se upp med vem du visar dig för, alla kan inte hantera hur fantastisk du är. (;

Ärlighet, mina vänner, är nyckeln till det mesta. Inte allt men det mesta.

Will Grayson, Will Grayson – John Green and David Levithan

Gooreads synopsis: Will Grayson meets Will Grayson. One cold night, in a most unlikely corner of Chicago, two strangers are about to cross paths. From that moment on, their world will collide and lives intertwine.

It’s not that far from Evanston to Naperville, but Chicago suburbanites Will Grayson and Will Grayson might as well live on different planets. When fate delivers them both to the same surprising crossroads, the Will Graysons find their lives overlapping and hurtling in new and unexpected directions. With a push from friends new and old – including the massive, and massively fabulous, Tiny Cooper, offensive lineman and musical theater auteur extraordinaire – Will and Will begin building toward respective romantic turns-of-heart and the epic production of history’s most awesome high school musical.

English review

Wow, what a well written book this is! Can’t deny that. I like how different the chapters are when you read about one Will and another Will. It makes it easier to understand and remember which one of them you’re reading about. But I have some comments: it was a little confusing concerning the parents and which Will who had separated parents. I kept forgetting and had to go back and check.

Another thing I remember thinking about was ‘what is the story?’. When I read the back of the book I kinda got the idea that the whole story would be about the friendship between these two characters. Well, I guess it is, but not in the way I imagined. While reading everything felt like side effects of the story. What exactly the story was is still unclear to me. But, when I read about the book again on the internet it seems like I misunderstood everything. Apparently there were more than one way to interpret the synopsis on internet…

I don’t say this book was boring, that’s not the right way to describe it. It was fun to read and new, unexpected things happened all the time, but if someone asks me what this book’s about, I won’t have an answer. The two Will Graysons meet? Yeah! But then? According to me it’s difficult to find an event that can describe this book.

Great book about love, friendship, brothership and how dreams suddenly only are imaginations, about rising once again and do better than yesterday.

“when things break, it’s not the actual breaking that prevents them from getting back together again. it’s because a little piece gets lost – the two remaining ends couldn’t fit together even if they wanted to. the whole shape has changed.”

Will Grayson

I feel that crying is almost – like, aside from deaths of relatives or whatever – totally avoidable if you follow two very simple rules: 1. Don’t care too much. 2. Shut up.”

Will Grayson

Original title: Will Grayson, Will Grayson

Translator to Swedish: Titti Persson

Release year: 2010

My rating: 3

Goodreads rating: 3,78


Svensk recension

Wow, vilken fint skriven bok detta är! Annat kan jag verkligen inte påstå. Jag tycker om de stora skillnaderna mellan kapitlen om den ena Will och den andra Will. Det gör det enkelt att förstå vem av dem man läser om. Dock har jag vissa synpunkter; det var aningen förvirrande angående informationen man samlade in. Jag hade svårt att hålla koll på vem av de två Will Graysonarnas föräldrar som inte bodde tillsammans. Det var svårt att inte blanda ihop föräldrarna helt enkelt.

En annan sak jag tänkte på medan jag läste var vad handlingen egentligen var. När jag läste på baksidan av boken fick jag för mig att handlingen var att allt hänger på vänskapen mellan två karaktärer. Ur en synvinkel gör den ju det men inte på det sätt jag tänkt mig. När jag läste kändes det som att det mesta som hände i boken var sidoeffekter av det stora hela. Vad det stora hela var fick jag inte klart för mig. Men, när jag läser på nätet verkar det som att jag feltolkat texten. Det fanns alltså flera sätt att tolka texten som stod på internet och på baksidan av boken.

Jag menar inte att boken var långtråkig, absolut inte. Den var rolig och händelserik men om någon frågar mig vad som händer i boken vet jag inte riktigt vad jag svarar. Att de två Will Graysonarna möts? Absolut! Men sen? Enligt mig är det svårt att hitta en händelse som sticker ut extra mycket.

En bra bok om kärlek, vänskap, broderskap och drömmar som går i spillror, om att resa sig igen och göra bättre ifrån sig än man gjorde dagen innan.

när saker går sönder är det egentligen inte själva kraschen som gör att det inte kan bli hela igen. det är för att en liten bit försvinner – de två bitarna som finns kvar passar inte längre ihop även om de skulle vilja det, för att hela formen har förändrats.

Will Grayson kap.12

“Jag fattar liksom inte poängen med att gråta. Dessutom känns det som om gråt är något som alltid går att undvika – om man inte typ gråter för att en släkting har dött eller något liknanade – om man bara följer två enkla regler. Nämligen att: 1. Inte bry sig, och 2. Hålla käften.

Will Grayson kap.1